Att använda utemiljön som grogrund för gemenskap

Bostadsgården är idag ofta de boendes enda mötesplats, samtidigt som den av ekonomiska skäl ofta prioriteras bort i bostadsprojekteringar. Att tidigt formulera utemiljöns potential som en grogrund för granngemenskap kan dock ge större möjligheter att behålla ambitionerna processen igenom.

Tillgången till gemensamma ytor är den första grundläggande förutsättningen till att skapa kontaktytor grannar emellan. Där dagens bostadsbyggande så långt som möjligt minimerar de gemensamma ytorna inomhus, blir gården ofta de boendes enda mötesplats. Ett gemensamt förvaltat uterum som en gård eller trädgård har stor betydelse för etableringen av en socialt hållbar gemenskap i såväl välmående bostadsområden som socialt och ekonomiskt utsatta områden.

Gården – en experimentverkstad för hållbarhet
Att beakta den yttre miljön som en viktig potential för att bygga gemenskap, är idag mer relevant än någonsin. Gården kan fungera som en experimentverkstad för både social och ekologisk hållbarhet i praktiken. Förvaltandet och den gemensamma användningen av uterummet bidrar till ett praktiskt samarbete och möjlighet till socialt umgänge. Att från starten av en ombyggnads- eller nybyggnadsprocess tydligt formulera utemiljöns syfte och potential, inte bara som en förmån för den enskilda boenden utan som en grogrund för en hållbar granngemenskap, är en god förutsättning för att hålla kvar vid ambitioner och prioriteringar genom processen.

En möjlighet till samskapande
Utemiljön kan vara ett forum för gemenskapsbyggande genom den potential för samskapande som finns där. Här kan boende samlas och engageras kring allt från planering och utformning till förvaltning och skötsel. Uterummet har som regel en helt annan potential att omformas, omställas och byggas på än byggda ytor inomhus, därför är det ofta en tacksam canvas att praktisera boendeinflytande på.

Det är även signifikant för en utemiljö att den växer, utvecklas och kräver kontinuerlig skötsel, vilket också kräver en kontinuerlig samarbetsstruktur. Det innebär ofta dessutom inslag av fysiskt konkret arbete som överbryggar språk, kultur och åldersbarriärer. Att skapa möjligheten för de boende att tillsammans med andra odla, rå om och utveckla den gemensamma utemiljön ger grannskapet ett konkret forum i vardagen att samverka kring.