Flexprivata rum – därför ska du lägga ordet på minnet

Ytor som är förbehållna att användas privat under kortare perioder kan ge många vinster – för boende, bostadsbolag och samhälle. Här berättar Solmaz Beik, arkitekt på Kod Arkitekter och för projektet Elastiska Hem, mer om flexprivata rum.

Att kunna hyra privat yta en begränsad tid, till exempel en gästlägenhet eller en eventlokal, är ofta uppskattat då det ger ett mervärde till de boende. I dagens bostadsbyggande är detta dock ovanligt, i stället försöker man ofta lägga funktionerna i bostadsytan vilket leder till ökad ytanvändning och boendekostnad. Samtidigt försvinner den här typen av funktioner mer och mer från det befintliga beståndet, genom ombyggnad eller privatisering. Det är synd – eftersom de har en viktig funktion att fylla, för klimat, individ och bostadsbolag.

Kanske behövs ett nytt begrepp?
Vi borde i stället satsa mer på den här typen av ”flexbaserad” ytanvändning. Om vi dessutom kan kombinera minskad privat yta med att skapa mer tidsbegränsad uthyrningsbar yta på ett smart och systematiskt sätt, finns många vinster att göra. Vi har undersökt det här i innovationsprojektet Elastiska Hem där vi argumenterar för att ett nytt begrepp – flexprivata rum – borde införas som ett självklart begrepp jämte privat, delad och allmän yta.

Med flexprivata rum – alltså privata ytor som kan hyras en begränsad tid – sparas resurser då flera personer delar på samma extrayta som de bara periodvis har behov av. Samtidigt får de boende en möjlighet att öka/krympa den egna ytan och därmed boendekostnaden. För fastighetsägaren blir det en möjlighet att hyra ut rum och faciliteter externt för att optimera kostnaderna för hela huset. En win-win-win för klimatet, de boende såväl som bostadsbolag. Här är tre nivåer att arbeta med flexprivata ytor:

Flexprivat med kvarteret – kan ge både gemenskap och nya intäkter
Genom att möjliggöra att människor som inte bor i huset kan ha tillgång till avgränsade ytor kan dessa hyras ut externt eller nyttjas av de boende själva för utåtriktad verksamhet. Det kan vara ett sätt att få ner de gemensamma boendekostnaderna eller ett sätt för fastighetsbolaget att delvis kunna bekosta förvaltningen av ytorna. Att dela ytor flexprivat med kvarteret gör att de kan utnyttjas bättre tidsmässigt. När de boende är på annan plats kan faciliteter hyras ut till intressenter i kvarteret, till exempel för en mindre träningsgrupp, kursverksamhet, co-workingspace med mera. Genomatt öppna upp för andra i kvarteret kan byggnaden även bidra till ett tryggare grannskap och en större gemenskap som även spänner över kvartersgränser.

Flexprivat med huset – fler kontaktytor och funktioner för de boende
Flexprivata rum kan även användas inom ett vanligt bostadshus, och det kan med fördel kombineras med minskad privat yta för ökad resurseffektivitet. I ett bostadshus är flexprivata rum ett komplement till det privata livet. Till exempel som gästrum, festlokal, arbetsrum eller ensamrum. I vissa fall kan det snarare vara en flexprivat funktion man bokar; en tvättmaskin, en arbetsbänk i verkstaden, en torkugn i storköket. Nyttjar man funktioner parallellt i gemensamma utrymmen ökar det dessutom kontaktytorna mellan de boende. För att dynamiken i detta ska fungera krävs att de boende har fattat gemensamma beslut om hur bokning och användning av dessa rum och funktioner fungerar.

Flexprivat med annat hushåll – underlättar livspusslet
Att låta boendet växa och krympa i vardagen kräver även rum som man kan nyttja en längre tid och dela med färre personer och som finns i anslutning till den privata bostaden. Det kan exempelvis vara att man har behov av ett rum varannan vecka för sina barn eller veckopendlar i jobb. Dessa rum blir en del av din permanenta boendelösning och användning behöver löpande stämmas av mellan de hushåll som har tillgång till rummet.