Exponerade träytor – så lyckas du i ditt projekt

Trä är bra för både inomhusklimat och välbefinnande. Men hur gör man för att få till riktigt fina träytor invändigt? Här delar Kods Johan Hällgård med sig av sina bästa tips från träprojektet Stjärnvägen.

Stjärnvägen är ett LSS-boende i Hanviken i Tyresö kommun. En vacker träbyggnad i naturnära läge, med gemensamhetsrum och en trädgård för alla sinnen. Tidigt i projektet identifierades några aspekter vi såg som centrala för ett gott resultat – en sådan var exponerat trä invändigt.

Det finns dock en hel del utmaningar i projekteringen när det kommer till att lyckas med fina träytor i interiören. KL-träindustrin och betongindustrin har många likheter i hur det levererar sina beståndsdelar, platta paket som sätts samman till en helhet. Men beståndsdelarnas sammansättning, gjutning kontra sammanfogning, skiljer sig fundamentalt. Det är lätt att missa att detta påverkar planering av vanliga arbetsmoment så som brandskydd, sammanfogning och eldragning, som behöver göras på andra sätt, särskilt om man vill lyfta fram de fina ytskikten så som vi gjort i projektet Stjärnvägen i Tyresö.

1. Fixa brandskyddet
I Sverige förbjöds träbyggnader över två våningar under drygt 120 år mellan 1874-1995 till följd av stadsbränder. Ett misstag då våra brandskydd för trästomme som godkänns idag likaväl skulle kunnat varit implementerade redan under miljonprogramstiden och sparat oss ansenliga koldioxidutsläpp. Brandskydd av exponerad trästomme upp till 6-8 vån kan nu lösas genom att dimensionera upp bärande delar, eller genom att klä in dessa helt eller delvis i kombination med brandskyddsmålning, brandstopp och boendesprinkling, vilket säkerställer att stommens bärighet uppfylls under två timmars brandförlopp.

2. Håll koll på riktningen i de yttre ytskikten
Kl-träelement limmas alltid i ett udda antal skikt. Detta resulterar i att riktningen på de yttersta brädorna på både fram och baksida alltid är åt samma håll. Ritar man rum med standardhöjder så kommer man att klara begränsningarna på element i svenska vägnätet i så kallad bygeltrailer, och där kunna ha horisontellt liggande skivor med samma riktning på brädorna i rummet. Om man dock jobbar med rum med varierande och högre rumshöjd behöver man kunna ställa träelementet på högkant. Då är det bra att ha koll på att det yttre ytskiktet läggs i samma riktning som övriga ytskikt i rummet för att få ett lugnt och samlat intryck.

3. Planera för eldragningar i tid
När man jobbar med synliga träelement finns det två vägar att gå gällande eldragning om man vill behålla en intakt träyta: synlig el eller monterad el på baksida. I vanligt boende är det inga problem med synlig dragning, och väljer man en enhetlig kulör på kabel och uttag kan det bli ett intressant estetiskt tillägg, men det passar inte alla. Beroende på verksamhet som bedrivs i huset är synlig eldragning inte alltid tillåtet och då behöver man jobba med el monterad på baksida av träelementet. Denna kan fräsas in på baksidan om man har en dubbelstomme där ena sidan inte blir exponerad utåt, problemet med detta är att ett elmontage måste planeras in samtidigt som stommen placeras på plats, vilket kräver mer av entreprenaden och bör planeras noggrant.

4. Ange rätt klass på det yttersta skiktet
Försäkra er om att förskriva i vilken klass ni vill att ytskiktet skall vara på de delarna som skall vara exponerade. Tillverkarna kan anpassa det yttersta ytskiktet i olika klasser. Dessa klasser indikerar hur stora kvistar, sprickor och ojämnheter det får vara. Se till att synliga sidor på elementet märks upp i fabrik för att uppmärksamma försiktighet vid transport och montering då denna information lätt kan gå förlorad under processen gång.

5. Följ med under byggtiden
Se till att arkitekt eller byggnadsingenjör följer med på bygget och stöttar entreprenören i hur ytskikt och sammanfogningar ska hanteras för att träet ska exponeras på ett fint sätt. God kommunikation kring detta ökar möjligheterna till ett lyckat resultat.