Framtidens träprojekt går att anpassa och återbruka

Industriellt träbyggande blir allt mer populärt och har många fördelar, bland annat i form av lägre växthusgasutsläpp och färre transporter. Utvecklingen på området går fort vilket är glädjande, men det får inte ske på bekostnad av att modulsystemen även görs anpassnings- och återbrukbara, skriver Pia Erikson Brangstrup, arkitekt SAR/MSA och byggnadsingenjör på Kod Arkitekter.

En byggnads livslängd är en av de största faktorerna för hur hållbar den är, och på Kod Arkitekter är vi övertygade om att byggnader behöver bli betydligt mer anpassnings- och återbrukbara än vad de är idag. På det sättet kan de leva längre, eftersom de kan anpassas efter förändrade behov och omständigheter, i stället för att rivas. Dessutom kan ytorna användas effektivare och montaget göras mindre arbetsintensivt, vilket sparar resurser och tid.

Industriellt träbyggande och utvecklingsbarhet
När utvecklingen nu tagit fart inom industriellt träbyggande är det därför centralt att tekniken fortsätter utvecklas för att även stödja anpassningsbarhet och återbruk. I innovationsprojektet Utvecklingsbara Trähus har vi undersökt hur detta skulle gå till och vad det skulle innebära. Utgångspunkten har varit att sträva mot förenklade byggnadsarbeten och installationer där kvalitet, detaljering och materialitet i träarkitekturen väger upp för en enklare, men mer miljömedveten, standard.

En förenklad struktur med färre komponenter
De åtgärder vi identifierat i Utvecklingsbara Trähus handlar bland annat om att förenkla uppbyggnad av stomme och byggkomponenter till färre och enhetligt prefabricerade delar. Stommen ska ha hög universell flexibilitet för olika program och för ombyggnad, och byggkomponenter och material ska vara enkla att separera baserat på dess livslängd, så att de kan återbrukas eller återvinnas. Därtill ska byggnaderna vara projekterade så att de som helhet kan nedmonteras, återbrukas eller återvinnas i en på förhand definierad plan.

Outforskad potential i massiva träväggar
I förenklingen av stomme och byggkomponenter underlättar det att arbeta med homogena material. Vi ser en potential att likt timmerhus arbeta med massiva träväggar i fasad och bjälklag, med en tjocklek på 300-350 mm. Tack vare träets bärande, värmeisolerande, värmelagrande och fuktbuffrande kvaliteter så kan massivträ uppfylla flera funktioner med samma material – och samtidigt öka byggnadens anpassnings- och återbruksförmåga. Det kräver dock att man tillåts räkna med träets värmelagringsförmåga när man projekterar en byggnads ytterväggs- och bjälklagsdimensioner i relation till klimatskal, vilket inte är fullt ut möjligt idag.